Mikaelskolans läsårsplan 2024-2025
Denna årsplan ger dig info om huvudlinjerna för skolans verksamhet under detta läsår. Bekanta dig med innehållet och ta gärna regelbundet en titt på planen.
Innehållsförteckning
Inledning: Våra gemensamma ledord
1 Kontaktuppgifter: Klass- och ämneslärare, Annan personal
2 Skolans verksamhet
2.1 Arbetstider, lov, fester och dagar som avviker från läsordningen
2.2 Fester, lägerskolor och dagar som avviker från läsordningen
2.3 Eftermiddagsverksamhet (Eftis)
3 Läroplanen och preciseringar 2024-2025
3.1 Mångvetenskapliga läroområden i åk 1-9
3.2 Undervisning som ges utanför skolan
3.3 Årsschema för gymnastik
3.4 Klubbverksamhet
3.5 Elevhälsa och krisberedskap
3.5.1 Skolhälsovårdsservice
3.5.2 Skolkuratorservice
3.5.3 Skolpsykologservice
3.6 Stöd för lärande och skolgång inom skolan
3.7 Plan för fostrande samtal och disciplinära åtgärder
3.8 Anti-mobbningsarbete
3.9 Ordning- och trivselreglerna, planen för fostrande samtal och disciplinära åtgärder
3.10 Frånvaroregler
3.11 Elevernas egendom i skolan
3.12 Jämställdhet och likabehandling i skolan
4 Målen för lärarnas kollegiala arbete och tyngdpunkterna i skolans utvecklingsarbete
4.1 Centrala mål för läsåret
4.2 Arbetsgrupper
4.2.1 Bestående arbetsgrupper
4.2.2 Tillfälliga arbetsgrupper
4.3 Elevkår och -parlament (råd)
5. Samarbetspartners
6. Information och kommunikation
7. Uppföljning och uppdatering av denna plan
Bästa läsare! Denna årsplan ger dig info om huvudlinjerna för skolans verksamhet under detta läsår. Bekanta dig med innehållet och ta regelbundet en titt på planen.
VÅRA GEMENSAMMA LEDORD för läsåret är:
Satsa på koncentration, välmående samt mobilfrihet
Mikaelskolan satsar på välmående och positiv pedagogik.
Vi är en mobilfri skola och vi ökar elevernas digitala kompetens med den tekniska utrustning som finns på skolan
Vi har fokus på Östersjön, hållbar utveckling, närproducerad ekologisk mat och miljöfostran – vi gör val för framtiden
1 Kontaktuppgifter
Personalen nås via Wilma eller per e-post enligt principen efternamn.fornamn@mikaelskolan.fi
Skolans rektor är Monica Boström. Hon nås på rektor@mikaelskolan.fi eller 044 530 8645.
Undervisningspersonal:
Aarnio-Friman Laura klasslärare i klass 1, bildkonst
Andersson Katja skolgångshandledare, eftermiddagsledare, finska
Boström Monica rektor
Braskén Emma klasslärare i klass 4, handarbete
Friman Mikael klassföreståndare i klass 9, matematik, fysik, kemi
Grönholm Pernilla skolgångshandledare
Hallgren Henri ledig 2024-2025
Högström Linda valbara hygienpass
Hindrén Alexander klassföreståndare i klass 7, finska, engelska, gymnastik
Kurtén Annika klasslärare i klass 3, huslig ekonomi
Lindgren Margaretha eurytmi
Lindqvist Victoria eurytmipianist
Luotonen Anna ledig
Lundström Wilma skolgångshandledare
Metzner Thomas lärarkollegiets ordförande, historia, geografi, samhällslära, tyska, gymnastik
Molnár-Koschinski Jennifer speciallärare, hälsolära
Nordling Christoffer skolgångshandledare
Rosenqvist Ann-Charlotte klasslärare i klass 6, musik, kör, finska
Svanberg Jonathan slöjd, skolgångshandledare, eftermiddagsledare
Thorström Helena vice-rektor, biologi, hälsolära, huslig ekonomi, engelska, elevparlamentet
Vilkman Helena klasslärare i klass 2
Wikman-Colérus Kajsa klasslärare i klass 5, handarbete, huslig ekonomi
Wikström Katarina klassföreståndare i klass 8, modersmål, elevhandledare, huslig ekonomi
Österberg Sandra tjänstledig
Annan personal:
Bergman Victor resursperson, fastighetsskötsel
Fagerlund Wencke skolcoach, elevparlamentet
Fagerström Rebecca skolsekreterare
Hindersson Christine skolhälsovårdare
Graeffe Sofia kock
Lindroos Riina skolkurator
Mladenov Anna skolpsykolog
Mollgren Eva kock
Senn Chris skolfarfar, skolfotograf
Schubert Sanna skolfaster
Du hittar skolans och personalens kontaktuppgifter på webben, www.mikaelskolan.fi/kontakt
2. Skolans verksamhet
2.1 Arbetstider, lov, fester och dagar som avviker från läsordningen
Höstterminen 2024:
(Lärarplaneringsdagar 9.8.2024)
må 12.08.2024 – fre 20.12.2024 (90 arbetsdagar)
Mikaelimarknad: lö 28.9.2024
Höstlov: v.42 må-fre 14-18.10.2024 (ledigt)
Lyktfest 7.11.2024 kl.17.30
Självständighetsdag: fre 6.12.2024 (ledigt)
Julfest to 19.12 eller fre 20.12
Jullov: lö 21.12.2024- må 6.1.2025 (ledigt)
Vårterminen 2025:
ti 7.1.2025- lö 31.5.2025 (97 arbetsdagar)
(Lärarnas återblick 16.1.2025, skoldag till kl.13)
Öppet hus: lö 25.1.2025
Sportlov: v.8 må -fre 17-21.2.2025 (ledigt)
Påsk: fre-må 18.4.2025-21.4.2025 (ledigt)
Valborg: 1.5.2025 (ledigt)
Kristi himmelsfärdsdag: to 29.5.2025 (ledigt)
Våravslutning lö 31.5.2025
(Lärarplaneringsdagar 2-3.6.2025)
2.2 Fester, lägerskolor och dagar som avviker från läsordningen
Många fester livar upp och högtidliggör årets gång i Mikaelskolan. Även många aktiviteter och lägerskolor ingår i händelsekalendern. Den uppdateras kontinuerligt på Wilma.
Händelser och evenemang under läsåret 2024-2025:
Höstterminen 2024
(Lärarplaneringsdag 9.8.2024)
Måndag 12.08.2024 – Fredag 20.12.2024
12.8.2024 Höstterminen inleds
22.8.2024 Gemensamt föräldramöte för alla skolans föräldrar kl. 17.30
28.9.2024 Mikaelimarknad, skoldag för eleverna
14-18.10.2024 Höstlov
7.11.2024 Lyktfest
6.12.2024 Självständighetsdag, ledig dag
20.12.2024 Julfest
21.12.2024- 6.1.2025 Jullov
Vårterminen 2025:
Tisdag 7.1.2025- Lördag 31.5.2025
7.1.2025 Vårterminen inleds
16.1.2025 Lärarnas återblicksdag. Skoldag till kl. 13.
25.1.2025 Öppet hus
17-21.2.2025 Sportlov
18.4.2025-21.4.2025 Påsklov
1.5.2025 Första maj, ledig dag
29.5.2025 Kristi himmelsfärdsdag, ledig dag
31.5.2025 Våravslutning
(Lärarplaneringsdagar 2-3.6.2025)
2.3 Eftermiddagsverksamhet (Eftis)
Målsättningen med Mikaelskolans eftermiddagsverksamhet är att erbjuda en trygg och meningsfull tillvaro efter skoldagens slut. Mikaelskolans eftermiddagsverksamhet riktar sig i första hand till elever i klass 1 och 2. Eftis börjar kl. 14. Barnen ska hämtas före kl. 16.30. Verksamheten följer Mikaelskolans arbetstider.
Eftis kompletterar skolan genom att erbjuda aktiviteter som utgör en motvikt till skolarbetet. Betydelsefulla inslag i verksamheten är lek, rörelse, friluftsliv och skapande aktiviteter. På eftis spelar vi fotboll, gympar, pysslar, ritar, täljer och leker med mera. På torsdagar har vi skogsdag. Eftersom vi är så mycket ute rekommenderas att barnen har med sig ändamålsenliga kläder som lämpar sig för utelek.
Eftiskollegiet består av eftermiddagsledarna och klasslärarna i klass 1 och 2. Ett gott och nära samarbete mellan de vuxna skapar trygghet hos barnen!
På eftis arbetar Katja Andersson och Jonathan Svanberg. Eftis nås på nummer 044 702 2525. Man kan även kontakta eftispersonalen via Wilma.
Verksamhetsplanen för Mikaelskolans eftermiddagsverksamhet hittas på Wilma.
3 Läroplanen och preciseringar 2024-2025
Läroplanen för förskolan och för klasserna 1-9 finns på Wilma.
Dessa lokala läroplaner följer de nationella läroplansgrundernas bestämmelser som Utbildningsstyrelsen utfärdat samt de lagar som stiftats och förordningar som utfärdats för förskolan och den grundläggande utbildningen.
3.1 Mångvetenskapliga lärområden i åk 1-9
I klass 1- 4 är modersmålet starkt integrerat i allt vi gör. Handens arbete, både i trädgården och i hantverket, binder ihop de olika ämnena som modersmål, omgivningslära, konst, musik och språk.
Klass 5:s botanikperiod i biologi integreras med modersmålet då vi tar upp meningsbyggnad, styckeindelning, rättskrivning, svåra ord, beskrivningar och dikter samtidigt som vi går in i växtrikets fantastiska värld, i bildkonst integreras periodtimmarnas innehåll då vi bl.a. målar och tecknar växter (biologi), avbildar grekiska pelare (historia), formar kartor (geografi), ritar frihandsgeometri (matematik).
Klass 6 behandlar fåglar i biologin, under slöjdlektionerna får eleven göra sin egen fågel. I eurytmin berörs de geometriska formerna som man studerar i matematiken. Bildkonsten tar upp teman från religionen, minerologin och geografin (de olika geografiska zonerna och Europa). Modersmålet övas i alla ämnen när eleverna skriver självständigt och gör egna arbeten.
Klass 7 förverkligar det mångvetenskapliga lärområdet genom sin lägerskola/klassresa till Koli.
Klass 8 gör biografiarbeten. Modersmål i samarbete med bildkonst. Klass 8 deltar även i Konsttestarna under läsåret.
I klass 9 kommer bl.a. fysiken, kemin och metallslöjden i smedjan i kontakt med varandra.
3.2 Undervisning som ges utanför skolan
Klass 1-2 besöker Arboretum på Skåldö
Klass 3 besöker bondgård och skördar säd
Klass 4 besöker Vikingabyn i Rosala
Klass 5 deltar i Steinerskolornas olympiad i Esbo
Klass 6 besöker Uddskatan, fågelstation på Hangöudd
Klass 7 Informationssökning och bibliotekskatalogen, skolbibliotekarien informerar och ger uppgifter som utförs i Raseborgs stadsbibliotek
Klass 7 besöker reningsverket.
Klass 7 lägerskola/klassresa inom Finland
Klass 8 deltar i Konstestarna, ett teaterbesök och en konsert
Klass 8 besöker vattenreningsverket
Klass 8 gör studiebesök till fabrik inom elevhandledning
Klass 9 ekologin tas upp på fältskola i Tykö nationalpark, besök på Tvärminne Zoologiska station (HU)
Klass 9 gör en klassresa
Därtill deltar åk 4-9 i Stafettkarnevalen och vart annat år en skiddag i Påminne för åk 6-9 (nästa gång våren 2025)
3.3 Årsschema för gymnastik
Det är viktigt att veta hurdan gymnastikutrustning man ska ha med sig till skolan. Därför finns det ett färdigt schema för hela läsåret. I samma dokument finner du viktig information om spelreglerna på gymnastiklektionerna. Vi följer vår skolrutt när vi går in till centrum. Gymnastikläraren har mer detaljerad information om scheman i de olika klasserna.
Till utegymnastiksutrustningen hör av mjukare träningsbyxor/shorts, tossor. För innegymnastiken bekväma kläder som passar för rörelse och motion, önskvärt även med inneskor då vi ofta har innegymnastiken i stadens utrymmen. För EIF-hallen i Västerby passar utegymnastikkläder bra.
3.4 Klubbverksamhet
Under läsåret 2024-2025 samarbetar Mikaelskolan med Raseborgs stad gällande vår klubbverksamhet, och många av våra klubbar arrangeras enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet.
Klubbar vi erbjuder är
Lek och rörelse för klass 1-3
Dramaklubb för klass 1-4
4H-
Matlagningsklubb för klass 3-6
Kör och orkester för klass 3-9
3.5 Elevvård och krisberedskap
Kontaktuppgifter till elevvården:
Skolhälsovårdare Christine Hindersson: 040 711 4772, christine.hindersson@luvn.fi
Kurator Riina Lindroos: 040 187 2409, riina.lindroos(at)luvn.fi
Konsulterande skolpsykolog Anna Mladenov: 040 523 7434, anna-francesca.mladenov(at)luvn.fi
Speciallärare Jennifer Molnár-Koschinski: 044 720 0565, molnar-koschinski.jennifer(at)mikaelskolan.fi
Elevvården kan delas in i den gemensamma elevvården som främst jobbar förebyggande med alla elever på skolan och den individuella elevhälsan där man fokuserar mer på den enskilda eleven.
Skolans elevvårdsgrupp planerar, utvecklar, genomför och utvärderar sådana verksamhetsformer vars mål är att främja elevernas lärande, hälsa och välbefinnande samt värnar om hela läroanstaltens välbefinnande och om en sund och trygg studiemiljö. Elevvårdsgruppen samarbetar med skolans övriga personal genom att förebygga och aktivt motarbeta konflikter, mobbning och andra skolrelaterade utmaningar som berör grupper eller hela skolan. Till skolans elevvårdsgrupp hör speciallärare, skolhälsovårdare, kurator, psykolog och rektor. Gruppen sammanställer en årlig verksamhetsplan som fastslår de aktiviteter som under läsårets lopp vidtas i skolan för att främja elevernas och hela skolsamfundets välbefinnande. En väsentlig utgångspunkt vid planeringen och utvecklingen av verksamheten är den feedback som gruppen får från eleverna och vårdnadshavarna.
Skolan är även förberedd på situationer som kräver färdighet att kunna agera i utmanande situationer. Läs mera om detta i skolans krisberedskapsplan.
3.5.1 Skolhälsovårdsservice
Raseborgs stads hälsovårdssektor ansvarar för Mikaelskolans skolhälsovårdsservice. Skolhälsovårdaren finns på Mikaelskolan på tisdagar och onsdagar. Skolhälsovårdaren deltar aktivt i den mångprofessionella individuella och gemensamma elevvården i Mikaelskolan.
Tidsbestämda hälsogranskningar utförs enligt plan på de olika årsklasserna eller enligt individuella behov. Hälsovårdaren och läkaren gör en omfattande hälsogranskning för årsklasserna 5 och 8. Lärarens bedömning ingår i den omfattande hälsogranskningen med vårdnadshavarnas skriftliga samtycke. En bedömning gällande hälsotillstånd och eventuellt behovet av fortsatta undersökningar, stöd och vård görs tillsammans med barnet eller den unga och enligt ålder också med hens vårdnadshavare.
Raseborgs stads hälsovårdssektor ansvarar även för elevernas munhälsovårdstjänster.
3.5.2 Skolkuratorservice
Raseborgs stads hälsovårdssektor ansvarar för Mikaelskolans skolkuratorservice.
Skolkuratorn finns på Mikaelskolan en dag i veckan. Skolkuratorn deltar aktivt i den mångprofessionella individuella och gemensamma elevvården i Mikaelskolan.
Skolkuratorn reder ut olika sociala problemsituationer, för individuella diskussioner, gruppdiskussioner och allmänna diskussioner, utreder möjligheter till individuella undervisningsarrangemang som eleven behöver och styr elever till fortsatt vård vid behov. Kuratorn skapar sociala stödnätverk och stöder skolgemenskapen i att reda ut och lösa sociala problemsituationer. Skolkuratorn samarbetar med eleven, föräldrarna, lärarna och andra aktörer inom elevvården. Kuratorn deltar också i utvecklingen av skolgemenskapen och i olika samarbetsgrupper.
Skolkuratorn hjälper om barn eller unga har problem med skolgången, kamratrelationer eller om det sker stora förändringar i livet. Stöd kan sökas också i frågor i anslutning till elevens liv eller andra frågor i anslutning till utveckling och uppväxt. Föräldrarna kan diskutera med kuratorn om t.ex. situationen hemma eller uppfostringsfrågor.
3.5.3 Skolpsykologservice
Raseborgs stads hälsovårdssektor ansvarar för Mikaelskolans skolpsykologservice.
Skolpsykologen besöker Mikaelskolan vid behov.
Skolpsykologen deltar i arbetet för att identifiera, lindra och förebygga hinder för inlärning (inlärningssvårigheter, andra problem i anslutning till skolgången). I skolpsykologens arbete ingår bedömning och stödjande av elevens inlärningsfärdigheter, skolgångssvårigheter och psykosociala situation.
Som arbetsmetoder används förhandlingar, stöddiskussioner och psykologiska undersökningar. Viktigt är ett samarbete på bred bas med föräldrarna och skolan. Skolpsykologens uppgifter omfattar undersökningar av inlärningssvårigheter och planering av inlärningsstöd. Skolpsykologen stöder elevernas mentala hälsa, konsulterar lärare och övrig personal, handleder och ger råd till föräldrar och deltar i ett mångprofessionellt team- och nätverksarbete också med aktörer utanför skolan.
3.6 Stöd för lärande och skolgång inom skolan
Speciallärarens uppgifter och stödtjänster
Specialläraren arbetar mångfacetterat tillsammans med elever och personal i skolan för att stöda elever, samt vid behov handleda lärare. I speciallärarens arbete ingår kartläggningar av elevers läs- och skrivförmåga och eventuella stödbehov via standardiserade testningar på åk 4 och 7. Vid läs- och skrivsvårigheter kan specialläraren skriva ett intyg som ger eleven rätt till olika övergripande stödåtgärder.
Som arbetsmetoder används smågruppsundervisning, specialundervisning på deltid enskilt med eleven samt stöd inne i klassen under utvalda lektioner. Arbetets form anpassas från år till år beroende på behov och förutsättningar. Vidare har specialläraren ett nära samarbete med skolans elevvårdspersonal och vårdnadshavare för att stöda elever ur ett helhetsperspektiv.
Specialläraren jobbar enligt stödets trestegsmodell.
3.7 Plan för fostrande samtal och disciplinära åtgärder
Elever och lärare har rätt till en trygg skolmiljö och arbetsro i skolan. Därför bör skolan ha
tydliga ordningsregler och goda pedagogiska lösningar samt uppmuntra till samarbete och
gemensamt ansvar. För att upprätthålla en god atmosfär i skolan krävs att osakligt beteende
besvaras med fostrande samtal och andra disciplinära åtgärder. Mikaelskolans Ordnings- och trivselregler samt konsekvenstrappa publiceras på Wilma.
Enligt Lagen om grundläggande
utbildning (35 §) är eleven skyldig att delta i undervisning, utföra sina uppgifter samvetsgrant
och uppträda korrekt. Vid förseelser skall lärare eller rektor tillämpa de disciplinära åtgärder som anges i lag.
Fostrande samtal
Fostrande samtal sätts in som en första åtgärd då en elev upprepade gånger:
- bryter mot ordningsreglerna i skolan
- gör sig skyldig till fusk
- missköter sitt skolarbete
- är olovligt frånvarande från lektioner
- behandlar andra elever, lärare eller personal respektlöst eller på annat sätt kränker
deras människovärde
I samband med fostrande samtal har eleven möjlighet att förklara sitt handlande och korrigera
möjligt missförstånd. Samtalet sker fortast möjligt efter förseelsen. Syftet med samtalet är att
förbättra elevens uppförande i skolan och hens välbefinnande. Det fostrande samtalet hålls av
klassläraren, klassföreståndaren, ämnesläraren eller den lärare som iakttagit att en elev gjort sig
skyldig till handling som föranleder fostrande samtal. Vid behov kan rektor eller elevvårdspersonal delta. Elevens vårdnadshavare informeras ALLTID om det fostrande samtalet. Vårdnadshavaren ges tillfälle att
delta i samtalet eller en del av samtalet i synnerhet om det gagnar diskussionerna om de åtgärder som står till buds för att förbättra elevens uppförande i skolan och hens välbefinnande.
Om eleven gör sig skyldig till upprepade förseelser kan disciplinära åtgärder vidtas i enlighet
med vad som bestäms i lag om grundläggande utbildning om förfaringssätt vid disciplinära
åtgärder. Om situationen så kräver och det bedöms ändamålsenligt, kan disciplinära åtgärder
vidtas även om tre fostrande samtal inte genomförts.
Disciplinära åtgärder
Enligt Lagen om grundläggande utbildning kan följande disciplinära åtgärder användas:
kvarsittning, skriftlig varning och avstängning från skolan. Om en elev uppträder störande kan
läraren avlägsna hen från klassrummet, skolan eller skolans tillställning. Skolan använder
lagstadgade förfaringssätt då det gäller disciplinära åtgärder.
Vårdnadshavarens lov behövs inte vid disciplinära åtgärder. Vårdnadshavaren har inte heller
rätt att upphäva den disciplinära åtgärd som skolan vidtagit. Vid användning av disciplinära
åtgärder för en elev skall vårdnadshavaren alltid kontaktas. Innan skriftlig varning och temporär
reglering av elev verkställs skall vårdnadshavaren ges möjlighet att bli hörd i frågan. Om
vårdnadshavaren önskar klargöra den disciplinära åtgärdens orsak bör hen kontakta skolan.
Klasslärare/klassföreståndare fattar beslut om kvarsittning, medan rektorn fattar beslut om
skriftlig varning och om avstängning från skolan. Beslut om disciplinära
åtgärder bör fattas på saklig, objektiv och allmänt godtagbar grund. Liknande
händelser/beteenden bör få liknande konsekvenser. Den disciplinära åtgärden bör stå i
proportion till handlingen. Läraren bör även ta i beaktande elevens ålder och utvecklingsnivå.
Disciplinära åtgärder får inte utföras på kränkande sätt.
Information, uppföljning och dokumentation
Skolans förfarande vid disciplinära åtgärder och fostrande samtal presenteras och diskuteras
vid varje läsårstart med eleverna och personalen i skolan. Vårdnadshavare får ta del av
principerna via läsårsplanen samt via den lokala läroplanen och Lagen om grundläggande
utbildning. Lärarkollegiet följer upp och utvärderar ifrågavarande plan. Skolan handhar
dokumentation av fostrande samtal och disciplinära åtgärder.
3.8 Anti-mobbningsarbete
Skolan arbetar aktivt för att förebygga mobbning och för att ingripa i misstänkta mobbningsfall. Skolan har en Antimobbningsgrupp. Antimobbningsplanen publiceras på Wilma där kan man läsa mer om vad som räknas som mobbning och hur man ska gå tillväga för att lösa ett mobbningsfall.
3.9 Ordning- och trivselreglerna, planen för fostrande samtal och disciplinära åtgärder
Skolans ordningsregler är till för att garantera allas trygghet och trivsel. Du kan läsa de ikraftvarande ordningsreglerna på Wilma.
Bryter man mot ordningsreglerna eller skollagstiftningen kan skolan vidta de åtgärder som definieras i skolans plan för fostrande samtal och disciplinära åtgärder (grundstadiet, läs här)
3.10 Frånvaroregler
Sjukfrånvaro anmäls ALLTID via Wilma. Vårdnadshavaren anmäler om barns frånvaro före kl.8, dagligen så länge barnet är sjukt. Viktigt även för köket att veta hur många barn som är närvarande.
Skolan ber att alla undviker att ta ut ledighet utanför skolans fastslagna semesterdagar. Om man är tvungen att utebli från skolarbete ska man i förväg anhålla om ledighet från skolarbete. Fyll i den elektroniska blanketten i Wilma för ansökan om ledigt. Om frånvaron överskrider tre dagar fattar rektor beslut i ärendet.
3.11 Elevernas egendom i skolan
Skolan gör sitt bästa för att garantera att elevernas ytterplagg, skolutrustning och andra tillhörigheter är i säkert förvar i skolan under skoldagen.
Eleven ska i första hand själv ta hand om sina saker och kläder. Man gör klokast i att inte ha med större summor pengar eller andra värdesaker, för om egendomen försvinner eller går sönder under skoldagen, ansvarar eleven själv för förlusten om gärningsmannen förblir okänd. Skolan ersätter till exempel inte en försvunnen eller skadad mobiltelefon.
Till skolan får man inte ha med sig eller under skoldagen inneha ett föremål eller ämnen som är förbjudna i lag, som kan äventyra någons säkerhet eller som kan skada skolans eller någon annans egendom.
3.12 Jämställdhet och likabehandling i skolan
Steinerskolan ser till att flickor och pojkar samt kvinnor och män har lika möjlighet till utbildning och att undervisningen och läromedlen stöder syftet med lagen om jämställdhet mellan könen. Att främja jämställdheten i skolor innebär att flickor och pojkar (och personer med annan könsidentitet) behandlas jämlikt och utan diskriminering i alla situationer under skoldagen.
I en jämställd och jämlik skola förekommer det ingen direkt eller indirekt diskriminering på grund av kön, ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person.
4 Målen för lärarnas kollegiala arbete och tyngdpunkterna i skolans utvecklingsarbete
Tyngdpunkterna i Mikaelskolans lärarkollegium är att värna om elevernas trygghet, välbefinnande och inlärning i skolan. Både metodik och undervisningsinnehåll är avgörande för att eleverna kan tillgodogöra sig kunskapen på bästa sätt.
4.1 Centrala mål för läsåret
Att utveckla och levandegöra pedagogiken
Lärarkollegiet i Mikaelskolan fäster vikt vid mångsidig självfortbildning och självfostran utöver lärarens fostrande arbete. Intern fortbildning bedrivs i hög grad under lärarmötena. Lärarna får stöd av skolan för att kunna fortbilda sig både inom skolan och genom att delta i fortbildning utanför skolan. Kollegiet samarbetar varje torsdag för att utveckla pedagogiken och finna nya kreativa infallsvinklar till skolverksamheten. Detta sker enligt ett fastställt schema.
Att utveckla en välmående skola
Synliggörandet av lärandet och uttalade kunskapsmål i period- och ämnesplaner
Lärarna gör periodmålen och målen för undervisningen tydligare för elever och vårdnadshavarna. Målen och ämnesinnehållen diskuteras med eleverna och vårdnadshavarna. Vi synliggör bedömningskriterierna speciellt på de högre klasserna.
Att finna samarbetspartner
Samarbetsskolor inom steinerskolrörelsen söks och samarbetsformer etableras med dessa till förmån för skolans elever.
Att sprida kunskap om Diet for a Green Planet (DGP) till andra skolor via ny hemsida och en liten bok med recept och reportage. Konceptet har följts i Österköket sedan 2019, eleverna engageras och det har blivit en naturlig del av undervisningen. DGP workshops i februari 2025
Att inleda firandet av Mikaelskolans 40 årsjubileum år 2025 med Öppet Hus, sedan jubileumsfest i april. Vi vill också ge ut jubileumsnummer av Ratatosk, skoltidningen.
Att öka elevantalet
Lärarkollegiet har som mål att tillsammans med Rosengården och föreningens styrelse locka nya elever till skolan och barnträdgården. Ny marknadsföring och nya kanaler krävs för att nå intresserade föräldrar och barn.
*Öppet hus/Jippon samt infokvällar/föräldraskola ordnas.
*Infolördag för vårdnadshavare till blivande ettor och förskolebarn planeras, tidpunkten fastställs senare.
Att utveckla arbetsvälmåendet
Skolan fortsätter sitt arbete för arbetsvälmåendet bland personalen. Vi satsar på att förbättra informationsgången och mötespraxisen. En personalenkät gällande arbetsvälmåendet genomförs.
Krisberednings- och räddningsplanen
Planerna gås igenom i början av varje termin. Vid behov bör personalen fortbildas i användningen av planerna. Planerna utvecklas vidare.
Lärarfortbildningspengar
Ledningsgruppen prioriterar ansökningar om fortbildningsanslag enligt dess tyngdpunktsområden och i synnerhet för fortbildning för att förbättra kvaliteten av undervisningen.
4.2 Arbetsgrupper
Skolans arbetsgrupper kan indelas i två kategorier: det finns bestående arbetsgrupper vars medlemmar väljs för ett år i sänder och tillfälliga grupper som behandlar aktuella teman och löser aktuella problem.
4.2.1 Bestående arbetsgrupper
Ledningsgruppen
Gruppen leder, förbereder och koordinerar lärarkollegiets verksamhet. Utreder alternativa bedömningssätt och utvecklar skolans bedömningsmetoder i samarbete med andra steinerskolor. Ser över den nuvarande instruktionen och utarbetar revideringsförslag till lärarkollegiet. Bereder ärenden till föreningens styrelse.
Gruppen består av skolans rektor Monica Boström, lärarkollegiets ordförande Thomas Metzner samt av lärarmedlem (vice rektor) Helena Thorström.
Antimobbningsgruppen
Utvecklar anti-mobbningsstrategier och ingriper i mobbningsfall som uppdagas. Gruppen består av Katarina Wikström, Andreas Hindrén och Jonathan Svanberg. Gruppen leds av Alexander Hindrén.
Festgruppen
Gruppen planerar årets evenemang och fester. Gruppen består av Emma Braskén, Annika Kurtén, Ann-Charlotte Rosenqvist och Kajsa Wikman-Colérus. Den leds av Ann-Charlotte Rosenqvist .
Östersjövänlig mat gruppen
Gruppen består av Sofia Graeffe, Eva Mollgren, Chris Senn och Helena Thorström. Den leds av Sofia Graeffe. Trädgårdsavdelningen består av Katarina Wikström, Helena Thorström och Katja Andersson. Leds av KA.
Eftiskollegiet bestående av eftisledarna och lärarna i åk 1 och 2 arbetar enligt eget schema. Kollegiet träffas minst 1 gång i månaden. Gruppen Består av Laura Aarnio-Friman, Helena Vilkman, Katja Andersson, Jonathan Svanberg och leds av Jonathan Svanberg.
4.2.2 Tillfälliga arbetsgrupper
Särskilda teman behandlas i tillfälliga arbetsgrupper (team). Varje lärare är medlem i någon grupp. Grupperna arbetar enligt en fastställd tidsplan. Lärarna skickar in sina tankar om behövliga team och sina observationer om olösta problem. Ledningsgruppen samlar in dem kontinuerligt och koordinerar grupparbetet.
4.3 Elevkår och -parlament (råd)
I skolan fungerar en elevkår. Elevkåren utser representanter klassvis för klasserna 6-9 till elevparlamentet. Deras handledande lärare är Wencke Fagerlund och Helena Thorström. Elevparlamentet månar om att arrangera trevliga temadagar och små happenings!
Elevkåren får yttra sig om sådana aktuella saker som angår deras skolgång, välmående och trivsel. Den ger även annan respons som deras handledande lärare förmedlar vidare till lärarkollegiet. Representanterna i elevkårsparlamentet ska ha möjlighet att vid behov delta i lärarmötena.
5. Samarbetspartners
Konsttestarna sammanför åttorna med konst
Projektet Konsttestarna fortsätter 2024-2025 och erbjuder under dessa år åttondeklassister en möjlighet att besöka två, på förhand valda, kulturinstitutioner.
Musikinstitutet/Kulturinstitutet i Raseborg
Lokala föreningar (segling, friidrott, handboll, osv.)
Raseborgs stad
Stadens bibliotek
Brandväsendet
Arboretum på Skåldö
Kulturhuset Karelia
Andra lokala aktörer
Andra aktörer
6. Information och kommunikation
Vår primära informationskanal mellan hem och skola är Wilma.
7. Uppföljning och uppdatering av denna plan
Denna plan står stadigvarande öppen för kommentarer från såväl vårdnadshavare som elever. Alla kommentarer kommer till rektorns kännedom och hen ansvarar att kommentarerna tas i betraktande och i mån av möjlighet leder till förbättringar.
Lärarkollegiet utvärderar årligen läsårsplanen. I slutet av läsåret kontrolleras läsårsplanen för att slå fast de punkter som inte förverkligades. I slutet av följande år uppställer skolan en ny plan där föregående plans brister beaktas.